Under min drillning så såg jag en fisk som var upp rakt utanför oss. Jag erbjöd självklart A att få ta denna men efter att både jag och A haft flugan ute så slutade även den att visa sig och vattnet blev alldeles stilla. Vi bestämmde oss för att göra vår vandring till grannvattnet.
Under förberedelserna så började det blåsa en del vilket är skönt när man vandrar, speciellt när man vandrar i vadare. Vi fick en fin strapats med underbara vyer och ihållande vindar och när vi först fick se vattnet så kändes det bra att vi valt vårt vatten som bas. Vi bestämmde oss för att knalla till bortre ändan av sjön vilket var lika långt som vi nyss gått. För att göra en lång historia kort så belv det nästan inget fiske alls pga blåst, det är tufft att vara torrflugefiskare. På vägen hem så gick vi en bättre väg med mindre ris. När vi kom hem till lägret så såg jag att A hade glömt sin potatissallad på en sten nere vid vattnet. Jag frågade A vad han gjort? För på vägen ner till vattnet så såg jag att hans påse såg skum ut. Väl framme så blev det klart för mig att någon(ra) hade haft kalas och det var inte bara Andreas förråd som de gått lös på, även min påse var tom och förpackningar låg tomma och flöt. Vi är säkra på att det var korpar som vart framme då de lämnat en fjäder, precis som en varning, men de hade säkert hjälp av några andra. 6pkt bacon, 6 tjocka korvar och 8st snickers fick de i sig! De lämnade endast 3st parmesan ostar kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar